Vuxentankar

 
 
Hej igen.
 
För ett tag sedan snackade jag med en polare om att vara i ett förhållande med någon och sen hänga med andra par, och att det är intressant hur man liksom kommit till den punkten i sitt liv då man verkligen enjoyar "par-aktiviteter" och att man som par kan bli bra vän med andra par och hitta på massa stuff tillsammans. 
 
Jag sa också att nuförtiden när man ordnar fester så har många en partner som de frågar om de får ta med sig, åtminstone äre betydligt fler nu än för bara ett par år sedan i min umgängeskrets. Folk i min närhet flyttar ihop till höger och vänster och även om det inte är någon av mina riiiktigt nära polare som fått barn än så ser jag med jämna mellanrum på Facebook hur folk jag är bekant med ploppar ut ungar, samt förlovar + gifter sig. 
 
Jag betraktar allt detta och kan ej hjälpa att jag tycker det är quite funny hur människor och relationer runt en förändras. Killkompis som jag snackade med om det här har flickvän som han bor tillsammans med, min expojkvän från gymnasiet har en ny girlfriend och jag tror de också har flyttat ihop, en dude jag känner som var värsta ladykillern förut är nu sambo med sin brutta, han weedsnubben jag bangade back in the days bor med sin flickvän också + många fler (och vilken övervägande majoritet av heteropar jag känner hah).
 
Själv känner jag ingen hets till att flytta ihop (och definitivt ej att skaffa barn lol), men det är lustigt när det där händer. Plötsligt är alla extremt seriösa med sin partner och ska flytta ihop (eller resa till andra sidan världen med sin partner, har en annan polare som ska göra det nu) och det är väl kul... samtidigt som jag känner, vi är liksom fortfarande i våra tidiga 20s, varifrån kom den här plötsliga rushen att bli så "par-vuxen"? Eller är det bara... naturligt att det händer nu och inget att höja på ögonbrynen åt?
 
Jag vet inte, för på samma sätt som att alla de här personerna som förut var singel väldigt länge nu har partner och bor ihop etc, så har många av de som FÖRUT hade partner/sambo sen typ tre år tillbaka gjort slut med den och kommit ut på singemarknaden igen och gått från omg ska gifta mig med min partner till wööö nu är jag singel & kan banga hejvilt. Båda sidorna är ju sweet och jag tycker det är intressant att se hur folk runt omkring en förändras.
 
Bara lite funderingar! Har ju själv förändrats quite a bit också.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ett litet 04-släpp och allmänt pyssel

 
 
Blipodiblo.
 
Helgen är förbi och jag är tillbaka i Stockholm igen. I fredags hade jag en liten fest hemma hos mig i Uppsilon där slutresultatet blev att jag och några polare yrade iväg till Norrlands 04-släpp med stor pepp i själen. För de som kanske inte vet vad det är så är det när Norrlands nation (som jag är medlem i och som dessutom är den största nationen) i samband med en gasque har eftersläpp till klockan fyra där alla våningar är öppna - vilket innebär en mängd olika barer och dansgolv och att man lätt kan tappa bort sig i alla trappor och gångar samt se asmycket folk man känner. Much fun.
 
 
vi på dansgolvet
 
 
Och där var vi alltså och rejvade runt mitt i natten, jag hade en amaze time och kände att jag saknat ett gammalt hederligt studentparty. När vi dansat och shottat och vildat klart rullade vi iväg till Max för att äta en liten hamburgero, och där träffade jag randomly två av mina gamla ~kärlekar~: dels mannen med de blå ögonen som jag inte sett since the dawn of time, och sen exlover som jag hatade with the power of a thousand suns back in the days när jag var 19 och olyckligt kär.
 
Nu kände jag ingenting för någon av personerna, vare sig känslor eller ens lite attraktion, vilket var otroligt befriande och skönt samtidigt som jag inte kunde låta bli att känna lite pinighet över hur himla förälskad och needy jag var back in the days... Bra att man gick vidare och insåg att ingen av de tramsbollarna var rätt för en i slutändan i alla fall. Snackade med båda som typ vilken polare som helst och kände mig distanserad och fri.
 
 
fick vada genom fuckboys men fann sen ngn pretty cool
 
 
I övrigt vare himla gött att träffa mina Uppsalapolare där på min lilla fest i fredags. Kunde prata lite pluggångest både med de som är mina fellow socionombrudar men även de som pluggar andra program. Extra skönt tyckte jag det var att få prata ut om att jag emellanåt tycker man känner sig smått dumförklarad av professorer och de som är "högre uppsatta" än en själv inom den akademiska sfären, och att sen få höra att andra i gänget också höll med att det är jobbigt. Det underlättade att känna att man inte var ensam.
 
NÅVÄL! Sen på lördagen var jag quite obviously bakfull och jag och brorsan kollade på skräckfilm och sen den gamla disneyrullen Kejsarens nya stil, en av mina absoluta favoriter från back in the days. Kan fortfarande alla repliker utantill och fnissar på samma ställen, håhå :'-) På söndagkvällen åkte jag tillbaka till Estcolmo och hängde hemma hos bae, sweet beautiful bae. Vi började kolla på serien The Leftovers och den var asbrrrrra, mad pepp på att fortsätta kolla. Och pussas i timmar.
 
Bye now
 
 
 
 

Pepplistan rå

 
 
Todelihooooo.
 
Tänkte att jag skrivit såna deppiga cranky-inlägg på senare tid att jag skulle göra en vändning och skriva om lite roliga saker istället. Det har faktiskt hänt många roliga grejer besides den där tråkiga pluggångesten jag känner och det kanske vore bra att fokusera lite på de sakerna så man kanske blir lite peppigare i sinnet - utan att för den sakens skull vara sådär överdrivet "TÄNK POSITIVT!"-sprallig, sånt pallar jag inte med.
 
 
muöäää
 
 
1. Snart äre jul. Om mindre än en månad äre jouluafton och that's like the best day of the year. Älskarrrrr julen och all mysighet it brings to ma life. Vi i familjen hade diskuterat att kanske åka utomlands denna jul och vara lite ~okonventionella~, typ dra till USA eller liknande och hänga i värmen istället... Men nah. När det väl kom till kritan blev det en standardjul i Finland som under alla mina andra levnadsår och to be honest så känns det rätt mysigt och bra ändå. Plus, saknar mormor.
 
 
Jag och Tassi förra julen i Finland.
 
 
2. Jag är inne i ett romanskrivar-flow. Ända sedan jag var en liten palt har jag ritat sagor och när familjen fick sin första klump till dator back in the days började jag skriva berättelser där också (mitt debutverk är en historia om en ung kille vid namn Robin, stannade på 212 sidor i slutändan lol).
 
Det kanske inte är särskilt svårt att gissa att min livsdröm är att ge ut en bok (och gärna fler) och sedan en lång tid tillbaka har jag jobbat på en ungdomsberättelse som jag skriver på/ändrar hela tempusformen/raderar stycken/piffar till med jämna mellanrum. Det går långsamt för ibland känner jag inte för att skriva alls, men när jag väl gör det så känns det riktigt bra. Som nu! Bra terapigrej för mig.
 
 
tipptapptipptapptippetippetipptapp
 
 
3. Vara med bae. Jag och beyblade hare fint och jag tycker så mycket om att vara med honom, ibland vill jag bara squeeze his silly face för att han är så söt och jag älskar honom mer än all choklad i världen. Till och med att åka fullpackad tunnelbana med honom på morgonen blir roligt eftersom vi står och gör groteska miner mot varandra i smyg. Ikväll ska vi gå ut och äta tillsammans för att fira en grej och jag känner lite spontan-squeaa.
 
bae 
 
 
4. Jag har fått tillbaka kontakten med en gammal vän från back in the days och är mad happy about it. Vi var totes good friends där runt 2011-2012 men stuff happened och vår vänskap kom till ett sorgligt slut och var totalt död under mer än ett år. Men nu snackar vi alltså igen och det känns så fint att ha honom där i chattrutan som back in the days + skönt att säga förlåt för skit som hände.
 
 
:-)
 
 
5. I helgen ska jag åka hem till Uppsilon igen och hänga med some friends och spela Sims och kanske gå på 04-släpp på Norrlands, ahöahöahöa. Det är rätt bra att jag flänger fram och tillbaka här så mycket för då får jag lite variation och så fort jag varit borta tillräckligt länge för att sakna det ena stället kan jag åka tillbaka igen.
 
 
Så.
Lite peppelypeppppp
Puss